Det är måndag, i slutet av februari och ett nytt år också, sedan senast jag stannade upp här. Att återberätta det senaste halvåret skulle ta väldigt lång tid, men vi mår så himla bra. Trots att julledigheten inleddes med kräksjuka, trots att jag sedan fick covid (trots fullvaccinerad) och trots att det är andra omgången av vab nu på mindre än en månad.
Kanske för att vi hade en härlig höst och vinter med storartade kalas, ärofylld prisutdelning och väldigt mycket annat smått och gott.
Vissa dagar, som idag, så känns det åtminstone så himla vanligt. Vanlig förkylning i helgen, med vanliga ”åtgärder”. Jag är dessutom en ensamstående förälder som jobbar 100% och med en son som både älskar föris samt väldigt sällan behöver vabbas med/för. Du är fantastiskt stark min, sedan några månader tillbaka, femåring.
Föregående vecka myntades begreppet multipla vårdbesök, ett annat är back to back vårdbesök. Sådant som gör att vi, jag & Elton, optimerar vårdbesöken (som alltid). Nytt är att han ska prova ut glasögon och ansökan om uppskjuten skolplikt är inskickad. Även färdtjänst, bl.a. inför kommande Move & Walk-period.
Det är mycket att rodda i samtidigt som jag inte ens kan föreställa mig att inte göra det, att inte vara delaktig och engagerad. Jag vill och kommer att hålla din hand genom allt, för ingenting är viktigare.
Att göra-listan rullar på och uppdatering får komma när någon lucka ev. finnes. Tills dess önskar vi er en ljus och härlig vår, när stormen väl är förbi.
//Mamma Natalie
Senaste kommentarer