Jag har funderat ett par dagar på om jag skulle och hur jag i sådana fall skulle skriva det här inlägget. Det fick ta några dagar eftersom återgivningen gavs till mig & M (Eltons bonuspappa). Samtidigt fick vi också kvällarna till att prata om det och jag fick sätta ord på tankar & känslor, vilket är viktigt.
Elton har en medelsvår eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning. Det är ingenting nytt under solen. Jag känner mig lättad. Vi har en samsyn med SPSM som genomfört utredningen. Rädslan över att hans styrkor inte skulle tas i beaktande är nu som bortblåst. Resultatet ger inte omvärlden ett frikort att tänka ”han förstår ändå inte”. Givetvis menar jag absolut inte att det någonsin vore okej att tänka så om någon, men är det något jag lärt mig är det att alldeles för många ursäktar olika val och beteende med sådant, antingen medvetet eller omedvetet. Vilket är fel oavsett. Jag har gråtit lite, men det är ju mest pga annat/andra runtomkring och har egentligen ingenting med en IF-diagnos att göra över huvud taget.
Vi har nu även en pedagogisk kartläggning. Det går att googla denna diagnos, men det är än mer välkommet att ställa frågor. Elton är Elton. Världens starkaste, charmigaste, finaste, roligaste, mysigaste & den absolut bästa killen som finns ❤️
//Mamma Natalie
Senaste kommentarer