Hej på er! Hoppas ni har en härlig lördag?
Det har vi, även om de stora fattas (två dagar kvar bara) och det är väldigt mycket städ som gäller här hemma (blir aldrig klar ??). Vi har nämligen haft en vecka med sjukt mycket fart och fläkt, men även en massa positivt prat…
Min terapeut & jag hade ett så kallat uppföljningssamtal (avslutade terapin hos henne i november) och hon tycker att hon ser en helt annan Natalie. Tåls att nämna att jag gick till henne i närmre ett år när jag brände ut mig i början av 2015, innan jag träffade Nikolaj, Tilde & Dante. Då var jag ett vrak, men byggde sakta men säkert upp mig själv. Sedan bildade vi familj 2016 och i slutet av det året kom ju lilleman, med allt vad det innebar. Helt ärligt så tror jag att jag hade hanterat det 1000 ggr. sämre om jag inte hade ”blivit klar med mig själv” innan vi skaffade barn. Det hjälpte oerhört mycket i den kris som vi ju hamnade i. Men sedan kände jag i somras att jag behövde bearbeta sorgen. Och då kontaktade jag henne igen. Ett samtal till min vårdcentral och en remiss senare så satt jag i stolen mittemot och det har lyft mig enormt, ännu en gång. Är så tacksam över det och för mitt eget driv som jag ändå lyckats ha när det stormat ordentligt i livet.
Igår gav detta rejäl utdelning. Högsta betyg rakt igenom både ÅP, KBT, MI & ART. Hemtentamen som jag lämnade in förra måndagen fick även den ett VG och delar av den blev uppläst för resten av klassen. Vi fick alla en utmärkelse på varsitt diplom och min blev SMARTASTE STYRKEGIVARE med motiveringen: ”Du får utmärkelsen för din uthållighet och ditt sätt att ta dig an utmaningar på livets alla områden. ÅP, KBT, MI och ART är ingen match för dig och du kommer att vara väl förberedd när klienterna kommer i behandling. Du kommer visa dem att trots svårigheter på vägen klarar man oftast mer än man tror.”
Jag är så stolt att jag sitter där i skolbänken igen, trots en tuff föräldraledighet som gjorde studieuppehållet mycket längre än vad det var tänkt. Nu är det tre skoldagar nästa vecka där vi ska lära oss öronakupunktur, så kallad NADA och sedan är det examensarbetet kvar bara ???
I veckan var vi även på Move & Walk och filmade Elton. Detta skulle vi ha gjort sista dagen, men Dori som höll i träningen blev sjuk och det höll i sig ett tag. Sedan kom sportlovet och veckan därpå hade vi ju de stora barnen. Trots att det gått lite mer än en månad så blev Elton överlycklig när vi kom dit och det är så kul att han känner igen både platser och människor. Vi filmade och pratade och jag grät av lycka när vi fick höra att hon, som jobbat många många år med detta och alltid är ärlig, berättade att hon aldrig någonsin sett så stora framsteg på så kort tid förut. Alltså, kan ni fatta lyckan?! Jag sa till Nikolaj efteråt att jag bara ville skutta över parkeringen och då tog han min hand och började skutta med mig, hahaha ??❤??❤??❤
Även vår logoped, som vi träffade dagen innan vår kurs i AKKtiv KomIgång började, tycker att hon ser en stor skillnad på Elton bara den senaste månaden.
Vi suger verkligen in allt detta och kämpar för att putta bort det rädda inuti oss som av erfarenheterna inte riktigt vågar sväva på moln. Vi blir bättre och bättre på att njuta och det känns fantastiskt. Han är ju fantastisk, vår älskade superman ???
// Mamma Natalie
Senaste kommentarer